over and over again...

det kommer krypande...

abstinensen.
frustrationen over att inte fa tag i folk, eller ha mojlighet att na dem.
lite smalack faktiskt over hela grejen med min studentbjudning/var sommarfest i slutet av juni. inte for att folk tackar nej, for det har jag full forstaelse for nar det ar 60 mil att resa, men for att de skiter i att svara! far man en inbjudan ar det val inte mer an ratt att man svarar, aven om man inte kan komma? skarpning vafan.

a, forovrigt detta med de elektroniska.
det ar enkelt att vara utan telefon och sant egentligen. skont att kunna slappna av. men a, de blir drygt nar man ar uttrakad, nar man vanligtvis skickar onodiga sms till folk och a, har ratt trevligt helt enkelt.
facebook ar val min raddning i guess, men det ar inte varldens roligaste det heller, eftersom vi ligger 6 timmar efter, sa nar jag ar inne are tidigt pa morgonen, vanligtvis mellan 5-8 pa morgonen, och den som gar upp i sverige for att vara inloggad da maste vara kvalificerat dum i huvudet.

men jag har en fundering.
vad har hant med alla bloggar?
eller ja, alla och alla - men de 4 jag faktiskt laser?!
inte ens sofia, bloggarens bloggare skriver langre. herregud.
och lax, som borjade blogga nar jag hade stenkoll pa henne, slutar nar jag inte har den blekaste om vad hon gor om dagarna... kind of sad.
crille ar ju sa javla seg, tar fan flera manader innan han skriver igen.
hanna skriver inte sa ofta...
nja, ja saknart lite.
mina sk vanesaker.

aja. fan. klockan ar 12.15
dags att agera kanske.
lite trist dock. har varit har en vecka nu, och aker hem till sverige pa torsdag. fortfarande inget bad och annu inte kunnat sola. ratt sa besviken faktiskt.
men det var samma visa nar jag och farmor var pa canarieoarna. det regnade hela veckan forutom 2 dgr. hande aldrig tydligen.
likadant har, valdigt ovanligt att det trista vadret holl i sig pa detta viset.

see you,

S.