when you think we're lost - we're exploring...

rock n´ jävla roll livet alltså

idag maxades det till skarpläge fanemig.
lugn och seg dag, vid datan osv.
plötsligt ringer min TL och frågar om ja kan hoppa in och jobba, och om ja kan flyga redan ikväll. from som ja är svarar jag ja, medan ja känner att min plan faller i beståndsdelar och det blir kaos. ja hittar ingen skjuts till flygplatsen men mina hjältar oscar och ingemar ställer upp. de kör som dårar från staffanstorp till ystad, hämtar mig och vi tokkör till sturup. vi är framme 19.20 och planet skulle lyfta 19.25
springer igenom hela flygplatsen till rätt gate, planet är där o allt men kärringen i incheckningen bara "ja är ledsen, det finns inget ja kan göra"
ja bara "men vafan planet står ju där!"
"ja är ledsen"

ja trodde ja skulle dööö.
svinpissnisse.
så vi tog mitt pick o pack o drog till donken istället. ystad trodde ja, men staffanstorp blev de. haha helgalet. efter mkt om och men och ringandes hit och dit visar de sig nu slutligen att ja ska vara ledig fram till måndag ändå, precis som det var sagt tidigare. men fyfan vad stressad ja var tidigare idag. och depp. och sen pepp. och sen äsch fan vet ja.
nu är veckan återställd och ja antar att vi ska fullfölja planen.
imorrn KANSKE. på fredag KANSKE. på lörda BLIRE. på söndag NÅNGÅNG.
så sere ut. olika scenarion var dag. den som lever får se.
jag vet ju fortfarande inte hur denna dagen slutar än, och heller inte var ja hamnar. än så länge är ja hos ingemar iallafall haha.

tosigt,

S.