vad skulle vi annars göra?
jag börjar lessna. livet är fullt av gråzoner och jag hatar dem.
jag vill ha de enkelt och strukturerat så man har koll på läget.
svart & vitt funkar finemang för mig fan. va äre för jävla bullshit om gråzoner hit o dit? jävla tomtar.
jag hatar mina gråzoner.
Jag hatar att jag inte kan vara bestämd på min punkt i vissa frågor.
Jag hatar att jag inte har kontroll över mitt liv just nu.
Jag hatar att min livsglädje flagnar och jag hatar mina svagheter.
Jag hatar att mina kort på väggen trillar ner hela tiden.
Jag hatar att mina resultat i skolan skiter sig och jag hatar att jag inte anstränger mig mer.
Jag hatar folk som bangar och de som ger vika för grupptryck.
Jag hatar töntiga människor och töntigt beteende.
Jag hatar svikare och jag hatar pussies. (missförstå mig rätt - syftar på fegisar)
Jag hatar att bensinpriset har gått upp.
Jag hatar att min dator är cepe.
Jag hatar att min telefon inte fungerar som en telefon bör göra.
Jag hatar att jag glider ifrån vissa av mina bättre vänner.
Jag hatar att dom låter det hända och jag hatar att jag bara finner mig i situationen.
Jag hatar oömsesidiga saker och velande.
Jag hatar att mitt ena halvljus är paj och att vindrutetorkarna är sönder.
Jag hatar damm och att man måste vara noggrann när man städar.
Jag hatar att man måste laga mat för att kunna äta och jag hatar att handla då det är så in i helvetes dyrt.
Jag hatar att diska och tvätta och jag hatar att bli associerad till huslighet trots min pedanthet.
Jag hatar mina principer och att jag har svårt för att ha fel.
Jag hatar att jag inte talar klarspråk flytande.
Jag hatar att jag inte alltid kan säga att jag är nöjd med mig själv.
Jag hatar när mitt självförtroende sviker mig.
Jag hatar när jag kommer på mig själv med att dryga mig och jag hatar när jag blir självgod.
Jag hatar äckelgubbar och generellt ädre män överhuvudtaget.
Jag hatar tjejer som övertygar sig själva om att dom är pantade.
Jag hatar killar som hävdar att de är bättre än tjejer.
Jag hatar när folk talar illa om min bil.
Jag hatar folk som tror sig och som har på tok för mkt luft.
Jag hatar folk som inte inser sitt eget värde.
Jag hatar att se en vacker person tryckas ner eller trycka ner sig själv.
Jag hatar att jag inte kan tala känslor och att jag inte kan blotta mig själv själsligt.
Jag hatar när jag kommer på mig själv med att vara falsk.
Jag hatar när jag är irriterad och sur.
Jag hatar motgångar.
Jag hatar meningslösa konversationer som inte leder nånvart.
Jag hatar skarpa ljus som påminner om sjukhusbelysning.
Jag hatar när folk ser ner på mig.
Jag hatar mitt egna ordspråk -hellre lämna än bli lämnad.
Jag hatar kylan.
Jag hatar när folk ignorerar saker och låtsas som det regnar.
Jag hatar att jag inte är allt jag vill vara.
Jag hatar när saker skiter sig. Jag hatar att frångå planen.
Jag hatar att min framtid är oviss.
Jag hatar den likgiltighet jag har inför det exakt nu.
Jag hatar fulla människor och hatar att förloras till alkoholens glömska värld själv.
Jag hatar slagsmål och aggressiva personer.
Jag hatar att klippa mig och jag hatar när killar klipper sig.
Jag hatar när man fixar sig och känner sig nöjd och lämnar boet och känner sig ful och obekväm.
Jag hatar att denna lista blev så jävla lång.
Jag hatar att hata egentligen.
Jag hatar att höra eller behöva lyssna på när andra tala illa om folk.
Jag hatar att jag vet att det finns tusen saker till jag skulle kunna lägga till.
Jag hatar att känna mig ytlig och jag hatar att jag behöver bekräftelse.
Jag hatar att en dag snart behöva överge tryggheten.
Jag hatar att pengar betyder "allt" och jag hatar att det tyvärr är sant.
Jag hatar avslagen läsk och iskall cola.
Jag hatar huvudvärk och träningsvärk.
Jag hatar när folk pillar på mina grejer och jag hatar när folk är i min säng om den är bäddad.
Jag hatar att bädda.
Jag hatar när jag inte blir respekterad.
Jag hatar att tappa rösten.
Jag hatar inbördeskriget i släkten och jag hatar när vuxna människor inte kan bete sig som folk.
Jag hatar att behöva uppleva ålderskriser, både mina egna och andras.
Jag hatar bilddagboken är sär.
Jag hatar att facebook är cepe.
Jag hatar att bloggen knasar.
Jag hatar att jag känner mig tjock när jag är smal.
Jag hatar när jag inte kan glädjas åt andras lycka.
Jag hatar när jag inser att folk inte skrattar med, utan åt.
Jag hatar att mitt hår är fult.
Jag hatar att jag inte tycker det är lika roligt att dansa längre och jag hatar att det beror på folks kommentarer.
Jag hatar grupptryck och när det blir så tydligt vems röv som är mest slickad.
Jag hatar att man inte kan pausa tiden och jag hatar att man inte kan återuppleva gamla minnen.
Jag hatar att man inte kan få tillbaka folk från de döda.
Jag hatar att jag är så naiv.
Jag hatar när folk lägger sig i och antingen infriar förhoppningar eller motsatta.
Jag hatar att människan av naturen är så in i helvetes nyfiken.
Jag hatar att missa eller riskera att missa saker.
Jag hatar oengagemang.
Jag hatar att jag aldrig lär mig vissa saker.
Jag hatar att mina högtalare i datan pajat.
nu äre nog med hat fan, för flera år framöver.
jag får väl försöka komma med en Jag älskar... lista nån gång när jag känner mig positiv och lycklig. detta är inte ett sånt tillfälle. Men den som väntar på ngt gott :)
Moving on,
S.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar