spotlights don't do you justice, baby...

Hemresa & midsommar.

2 dagar i ett, jösses detta kommer bli en killer!

traskade ut på eget bevåg där igår. gick bra, och jag kom hem med en kasse innehållande 2 jeans & en NY-t-shirt! fick nöja mig med en halvhysterisk grön, för de jag ville ha fanns inte i den affären. så jävla bull, fan köpte ja inte den t-shirten jag ville ha där i onsdagskväll för? grejen var den att de fanns i dessa små marknadsstånd, men eftersom gud hinkade över NYC så höll sig marknadsnissarna på det torra antar jag. inga stånd=ingen NY-tröja. men de löste sig ju ändå!

vi åkte till flygplatsen sen och tidigt imorse var vi framme i sverige igen. jag kommer nog sakna anonymiteten jag kände av i bortomlands, när man kan tala med det privilegiet att folk inte förstår. för dom gör verkligen inte det. eller sharon förstår iallafall inget när jag och lasse snackade svenska. haha och när jag lärde henne de där svenska fula orden och andra andvändbara termer som "lugn & fin" och "gerej" insåg jag varför de låter så roligt när amerikaner talar svenska. de talar som när man skriver svenska på amerikanska datorer. de exkluderar liksom å,ä & ö-lätena. att ha tillbaka svenskt tangengbord är inte bara sjukt svårt att ställa om sig igen, utan ger en ett helt nytt perspektiv på det svenska språket. vårt språk vore ingenting utan å,ä & ö. typ nyckelbokstäver.

tillslut var jag iallafall framme i nybrostrand. pallar inte dra mellanperioden där mellan arlanda och nybro, men fan de hände ändå inget värt att ta upp satt ja tycker det är lugnt. käkade lite, tokhungrig, och sen ringde jag lite samtal och vilade lite. min vilostund slutade i hårdsovande i okänt antal timmar. det jag vet är att jag vakna vid 8. fräsch som en sommarbris... eller...? :P

lax & nicol hade redan kommit då, och matilda kom medan jag fortfarande var vaken. vi käkar världens godaste måltid och har jättetrevligt. vid 10 inser jag att det kanske är dags att duscha och klä sig för att eftersträva övriga damers hygiennivå. vi åker så småningom in till ystad för att utforska den hamnfesten som cissi hört talas om. tyvärr hade de klappat ihop när vi anlände, men vi åkte glatt vidare. lite nya dona gina äventyr att addera till gamla. typ 10-sekundar. den ska hon få höra länge :D den där rackarns matilda haha.

körde lax bil, för min är ju fullproppad med grejer. det var en kamp vill jag lova. jag blev alldeles svettig av att bara försöka ratta. fattar inte hur hon pallar. hahaha

nu har jag haft lite kvalitetstimmar med mig själv. de andra knoppade runt 2-3 tror jag det var. jag sitter ju uppe än som det ser ut.

men jag gillar det. jag älskar nätterna. de är en helt annan värld plötsligt. så fridfullt. vente riktit hur ja ska lyckas med att lägga mig nu vid 7-tiden bara. matilda lär ju typ hinna kliva upp innan jag hinner lägga mig haha. early bastard.

jag har läst sån där tidning idag. a vafan kallar man dem, modetidningar, tjejtidningar. a ni vet vad ja pratar om. detta är en företeelse som sker ytterst sällan. men a, skön sysselsättning lite då och då. förstår dock inte dem som följer dessa, i värsta fall flera olika, slaviskt år ut och år in. man måste ju bli skadad? hjärntvättad.

jag irriterar mig sådant på dessa sidor där det är en kändis med en outfit, a eller modell kanske är vanligare. men a, också har staffen på tidningen försökt hitta liknande kläder som hon på bilden har. oftast tycker jag de totalfailar! det blir så wannabe över det hela, plus att de förslag de knåpar ihop inte alls ser likadana ut som de på bilden, även om de kostar flera tusen. och de blandar h&m kläder med tokdyra märkeskläder.

jag vet inte om det bara är min fördom, men jag tvivlar på att de som handlar märkeskläder på allvar, de som är snuskigt rika och köper trosor för 3000 kr och sånt sär. att de skulle handla på h&m samtidigt. en sak vet jag säker iallafall, jag -h&m nivå handlare om ens det haha typ rea-handlare- INTE handlar såna dyra märkesgrejer. löjligt.

och missförstå mig rätt, jag trivs med att vara rea-handlare. handlar knappt alls, men om jag gör det så är det sällan till orginalpris. detta är ju självvalt och beror till 99.9999999% av att jag är den snålaste människa jag känner. jag erkänner att jag tycker kläder över 100 spänn är dyra haha, oavsett om det är t-shirts, klänning, braller, underkläder. och trosor, herregud de är oförskämt dyra enligt min mening. vadå ett par 60 spänn. väx upp!

halkade in helt och hållet på ngt annat spår!

tidning igen.

asmkt artiklar om hur man ska lära känna sig själv, kirra pojkvännen, hälsotrams och mode. gamla vanliga. men denna gången vare rätt mkt om att öka självkänslan (visserligen i sängen, men same same).

stå och glo in i spegen och utbrista "gud vad jag är snygg och sexig" var deras tips till folket. skulle jag ertappa ngn med att göra detta skulle jag ju tro att de antingen drev med mig eller att de drev med mig. visade det sig sen att de ändå inte drev med mig skulle jag nog tro att de var mentalsjuka.

men det för mig till min poäng, eller snarare det jag vill surra lite kring.

varför är det så jävla svårt att gilla sig själv då? varför kan man inte tycka att man är snygg? det är ju inte som att det hjälper att man inte gör det, vi lever junte i ngt jävla the sims när man bara kan byta gubbe. självdestruktivt är nog namnet på denna kategorin, i guess. att inte kunna påverka sitt utseende, men ändå aldrig kunna nöja sig. fan så jäla löjligt egentligen, man har fan inget val! a, om man inte sitter på några millar och extremt lågt IQ då förstås så man försöker byta utseende till ngn man inte är. funkar säkert för vissa.

nämen allvar, hur ofta ens bryr du dig om hur dina polers ser ut? okej om dom har en RIKTIGT dålig dag, dvs är så sjuka att de inte kommer ur sängen i typ maginfluensa, eller om de överumplar dig med sin genuina beauty. då hajar ju jag med till. men i övrigt. du skiter ju i vilket, för du är ju fullt upptagen med att hitta dina egna fel så inte fan haru tid att glo på de andras sk brister och komplex. och när du väl gör de så tycker du ju sällan att det är så big deal.
jamenar, hur ofta ser du en människa och tänker fyfan vad ful denna människa är!

händer det ens? tänker man så?

när jag skrev detta tänkte jag på hur ni skulle reflektera det jag skriver, och en stilla undran om ni skulle tycka att jag var en bättre person bara för att ja inte tycker folk är fula, men visst fan registrerar även jag folks brister i utseendet. menar bara att det inte är ngt man kommer ihåg. man typ ser utan att titta. nivet, som på bussen när man bara stirrar ut utan att fästa blicken någonstans. omöjligt att göra förresten när man försöker med vilje. jag har prövat många gånger. det kräver kvalificerat dagdrömmande för att det ska gå.

sen slog det mig att ni kanske tänker att jag bara hittar på allt detta för att jag inbillar mig att det är det ni vill höra.

newsflash.

this is the real deal, baby.

jag skriver denna blogg i huvudsyfte till mig själv för att avreagera mig lite, samt få lite sorterat i saker och ting jag faktiskt tycker. jag har aldrig haft särskilt mkt över för sånt hyckleri.

åter till den jävligt svårdefinerade röda tråden idag.

det är egentligen jävligt mkt slöseri med tid och energi till att hänga upp sig på dessa saker man inte kan påverka. jag vet själv, när jag provade jeans häromdan ju att jag tyckte det var jobbigt och så eftersom jag tycker det är trist att inse hur ens kropp framträder i tajta jeans och så. korvstoppning brukar jag hänvisa till. men som sagt, det är ingen som bryr sig om jag har korta ben eller ej så det är ju egentligen skitsamma. mina ben växer ju knappast bara fratt det är snyggare med långa ben i jeans.

man är den man är, och man gör klokast i - för allas trevnad - att bara gilla läget.

haha detta kanske kommer överraska en del, inte vet jag, inte lägger jag större vikt i det heller, men jag upfattar aldrig, eller a sällan iallafall, mig själv som kort. och de gånger jag gör det är det inte på ett negativt sätt. till vardags tänker jag inte ens på att mina tappra 154 cm eller vad det är inte är höjdrekord direkt. det är först när det påtalas som jag blir illa till mods.

inte för att jag är kortare för att ngn säger att jag är kort. men för att det laddas med negativ klang att vara kort. man uppfattas liten. yngre. vissa uppfattar en gullig, andra oskyldig.

alla dessa associationer golvar mina nerver alltså. det går mig inte på nerverna, det totalmanglar dem. varför har folk så svårt att inse att man kan vara kort utan att vara alla de dära sakerna? jag är varken mindre eller yngre än mina jämnåriga bara för att de har några decimeter massa mer. gullig och oskyldig vettefan var de kommer ifrån, och även det är ju bara bullshit. jag är min egen person, oavsett hur många cm jag mäter.

.

pallar inte detta längre. í vanliga fall brukar ja bli på bra humör av detta. nu gåre utför. klockan är snart halv 8, morgonsolen skiner sen några timmar, huvudvärken är dryg och musiken har börjat om från början några gånger för mkt nu. förövrigt är det typ storm ute. på återseende. nice talking to you.

.

Over and out,

S.