jag får ständigt frågan
"vad ska du göra i höst och framåt nu då?"
jag har inte den blekaste vad jag ska svara, för jag vet inte vart jag kommer hamna.
jag vet heller inte riktigt vad jag vill.
en del av mig skriker fjällen - komma iväg och upptäcka nya saker, åka bräda och känna lugnet i de norrländska skogarna
en annan del av mig skriker ystad - för träningen skull.
men träningen är 5 timmar i veckan, för tillfället iochförsig 7, men det sen har vi ju problemet som benämns "resten av veckan".
jag har inget liv i ystad, jag har inga vänner - förutom de på träningen, och ingen av dem umgås jag med privat. jag har inget arbete och jag har ingenstans att bo.
sen hinner den obehagligaste tanke av alla ikapp mig.
varför fortsätter jag skjuta upp det? jag vet att det måste ta slut någongång och att någongång närmar sig med stormsteg. varför fortsätter jag skjuta på de.
men sen tänker jag - varför ska jag sluta med det enda jag tycker är roligt i mitt liv just nu? varför lämna det?
men sen kommer nästa grej, ska man byta stad - byter man verkligen till ystad då? är inte det lite som eskilstuna, en stad man tar sig från? vad har ystad att erbjuda i längden?
men fan, längden och längden - ja ska junte stanna föralltid.
bara en liten stund till kanske?
gaah, det finns så mkt mer till livet än träning, men just nu finner jag det inte.
jag har ingen kärleksvän
mina vänner har många järn i elden allihop och har inte tid
jobbet om man nu kan kalla de för de, tar snart slut
vårt boende upphör snart.
vad finns det mer? kommer inte på ngt.
det är tur jag har cissi iallafall.
livet är lite tungt just nu.
jag ska inte ljuga.
livet känns väldigt tungt just nu.
ljuspunkterna finns, men de är tyvärr inte tillräckliga för att jag ska vara nöjd. jag vill inte behöva tänka i min vardag att jag inte trivs.
jag vill må bra av min vardag, jag vill leva livet till max.
det gör jag inte just nu.
inte träning förrän på måndag.
men morsan, mormor och agne kommer ner till skåne imorrn och ingemar har gille på fredag, så nu några dagar kommer jag må bra. det känns bra att veta det.
gonatt galenpannor,
S.
Det löser sig, som Timbaktu säger ;)
SvaraRaderaSE nu till att du gör de som gör dig lycklig och får dig att vara den glada underbara Steffi som vi känner. Man behöver inte alltid ha en plan. Lycka till gumman, jag tror du kommer pånågot och om du behöver hjälp hojta! <3
Puss, det ordnar sig. Det har gjort det förut, eller hur? Känner du för det nån dag så kom hit vettja, jag går ju mest bara här och dräller ändå om dagarna.
SvaraRaderaTuffa till dig nu, <3