it takes some silence to make sound...

Livet.


Vad är livet egentligen.
och då menar jag egentligen.
jag spenderar mina dagar med att betrakta andras liv.
i en annan värld.
illustrerade liv.
i illustrerade världar.
jag spenderar mina dagar i andra illusrerade världar.
betraktare i ngn annans illustrerade liv.


alla har vi en film.
jag lever i min film, du i din.
men det är en privat föreställning.
du kan aldrig se min film, och jag kan heller, bevisligen, aldrig se din.
för vi ser saker med olika ögon.
i min film, är det min berättar-röst.
det är mina tankar, spekuleringar, handlingar.
du kan delta, i dem, men du kan aldrig vara min film.
du är statist i min film, liksom jag i din.
och det finns inget som kan förändra det.


ursäkta att jag frågar, men vad fan går det hela ut på?
om nu allt måste ha en förklaring.
och om allt sker med en alldeles särskild och speciell anledning, som jag så gärna vill tro. vad är slutmålet?
Det är inte målet som är det viktiga, utan resan.
vet ni varför.
för om resan är livet, så vore slutmålet döden.
den du.


men vad är poängen med livet, om vi alla en dag ska dö?
vad kan resan möjligvis bidra med om ingen når målet levande?
det finns ingen som kan berätta, det finns ingen som överlevt?
är resan bara en evig kamp mellan livet och döden?
Är det ett experiment med oss som labbråttor, där ngn försöker bemästra livet och döden genom att överleva?
och vad händer sen?


kom igen nu, inte fan kan det bara vara jag som är vilsen?
jag lovar att den som kan svara på mina livsfrågor, den ska jag..
strunt samma.


ibland känner jag mig som en åskådare till mitt eget liv med.
till min egen film.
jag är på min egen enmansvisning.
det enda som får mig att inse att det är jag som är huvudpersonen, handlingen och min egen film i mitt liv är att allt är förstärkt.
smärtan är så fruktansvärt tydlig när ngt gör mig illa.
glädjen är så underbar när ngt gör mig gott.
det är inte vilka känslor som helst.
det är mina känslor.
men då återstår frågan.
om nu min film är så verklig, varför flyr jag till andras verkligheter?


om livet för mig är ett oskrivet manus till min film, vad är livet för dig?


ni behöver inte oroa er för mig.
jag känner att ni oroar er.
jag är inte galen.
jag bara rensar mina tankar, och försöker förstå.
förstå vad jag gör med det jag kallar livet.
vi glömmer ibland att jag är stark..
jag reder mig alltid.
vissa skriver musik, andra målar tavlor, jag skriver här.
lustigt hur trygg jag kan känna mig inför min egen återkommande blottning.
hur skyddad jag kan känna mig med en dataskärm mellan mig och världen.

Stockholm väntar,


S.