upp.
sen ner.
sen upp igen.
och troligtvis ner.
inte helt oväntat upp igen.
och sen ner en sväng.
upp.
ner.
upp.
ner.
upp...
så håller det på.
tider går i perioder,
perioder går i cykler.
cykler går om sig själva,och själva finner vi oss tillslut.
när tiden springer ifrån oss hänger man antingen med och vinner, eller så stannar man och förlorar.
förlorar sig själv.
för tiden vinner alltid.
och den stannar aldrig.du kan aldrig påverka tiden,
men tiden kan trolla dig vart den vill.
jag är inte ens ledsen längre.
jag vet inte varför.
jag har inte gråtit för felicia sen begravningen.
jag har inte gråtit för nettan sen felicia dog.
det beror inte på att tårarna är slut.
det beror inte på att det är mindre smärtsamt, eller sorgligt.men jag tror att jag kommit till den punkten när man måste acceptera faktum.
det spelar ingen roll hur mkt jag väntar.
ingen av er kommer jag se i livet, igen för det.
det enda som händer är att jag lider.
ni har det ju bra.det borde räcka för mig.
kan tyckas...jag vet inte varför jag skriver om sorgesaker idag, när jag varit så fruktanslöst glad i flera dagar nu. jag känner en gnista hos mig som brunnit på halvfart, blossa upp igen. det är obeskrivligt hur bra det känns. för jag har varit förlorad. både i mig själv och i tiden en längre period nu.
men jag känner den vändande vinden nu.
segervittring.
om vi ska se på de rent krasst.
det är förjävligt.
men det ska de va.
för hade de inte vart de, så hade det varit sjukt.
hade det varit ombytta roller, och det varit jag som beskådat dig från himlen, och du inte var ledsen, så hade jag kännt en undran.
jag hoppas verkligen inte att ni gör det.
jag hoppas ni känner er stolta.
jag ska göra er stolta.
ni kan förvänta er stora saker från mig.
vilka, det vet bara den som lever.
har ni nån gång funderat på döden?
det har vi väl alla.
vad som händer,
om det gör ont,
vem man träffar,
var man hamnar.
hur folk reagerar om de skulle hända,
vilka som bryr sig.
jag tror att man skulle bli förvånad.
på ett fint sätt.
för man vet inte sitt eget värde, av ngn jävla anledning.
man vet inte att man är en av alla viktiga byggstenar till livets mur, och att det aldrig blir komplett utan en.
man vet inte vad man betyder för andra, man vet förtusan inte ens hur mkt man betyder för sig själv.
egenvärde, annanvärde.
nävars, nu blire mest smörja.
gonatt sverige.
tack för att ni är mitt annanvärde.
Love,
S.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar