fredag 25 februari 2011

I am easy for your lovers nerve...

en vacker dag vet vi hur det gick.
det där livet.

helvete vad depp man blir när man tänker på botten.
botten av sitt sinne.
men det är faktiskt så.

ibland känns det som att man spenderar halva livet med att planera vad man ska göra i livet.
när man planerat klart inser man vad mkt tid man förlorat och måste planera om.
och resten av tiden går åt att förbereda sig inför själva planen.
kommer vi nånsin fram till planen verkligen?
lever vi nånsin i nuet?
eller är vi ständigt påväg någonstans.
påväg i vardagen.
påväg i jobbet.
påväg i tanken.
påväg i drömmen.
påväg i karriären.
påväg i livet?

man förbereder sig för livet, medan livet hinner passera.
man inväntar en början som redan nått sitt slut, utan att vi noterat det.
passiv.
tillslut når vi vår insikt.
tiden passerar, och har gjort det länge nu.
en känsla av uppgivenhet infinner sig för en stund.
därefter agerar man fort som fan, försöker fånga livet i all hast medan orken fortfarande finns inom räckhåll. man går på adrenalinet förgående misslyckandets insikt givit. men de går över. och en ny passivitet möter oss i gränslandet.
aldrig lär vi oss..

och på tal om ngt helt annat.
kan en människa raderas ur ens minne?
för jag minns fan inte dig längre.
du är som en av alla godnattsagor jag fick höra när jag var liten.
du är ett starkt minne, men för diffust för att minnas.
du har präglat mig, men det finns inga bevis.
du är fortfarande magisk, men ngn jävel tog ner mig på jorden.
du är precis som en saga jag hörde för många år sen...

men att vänta på dig är som att tro på tomten.
man dumförklarar sig själv till slut.
ändå hoppas man fortfarande, naiv som man är.
då och då kommer ngn och försöker ta din plats.
men då det är stora skor att fylla, faller kandidaterna bort förr eller senare, med diverse bra resultat i ryggen.
och den som väntar på ngt gott, väntar alltid för länge.

nu har jag inget fokus längre.
tankarna susar omkring som en bättre tornado i skallen på mig.
jag ger upp för idag nu.
klockan är 01.23.
jag är inte trött.
gotland sover.
jag minns inte vilken dag det är.
om en vecka åker jag till österrike med olle.
sov gott därute.


Au revoir,

S.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar