Sitter i studion, vet inte riktigt när jag kommer hem men är det så viktigt?
Du är som en sten i skon.
Det är för mig ett mysterium hur du lyckats ta dig dit, med tanke på hur hårt och omsorgsfullt jag knytit.
Jag får aldrig, och då menar jag aldrig sten i skon.
Det har hänt ngn gång, och det gjorde ont som fan, så därför knyter jag lite extra hårt i förebyggande syfte.
För att ingen ska ta sig in.
Så hurfan lyckades du?
japps.
ovanstående är precis vad ni tror.
och precis lika oklart som det verkar.
en bättre parallell mellan kärlek och stenar i skorna.
glasklart?
det är inte så jag jobbar.
Out,
S.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar