rapport fran kreta.
jag vill bara borja med att saga att allt har gatt bra o att jag i princip agnat dagarna hittils till att lassa bocker och ata god mat pa mysiga restauranger pa kvallarna.
men sen vill jag bara fa ur mig att jag ar sa in i helvetes javla ledsen!!
jag vet inte varfor, men plotsligt kanner jag mig stressad av livet. som om jag borde kommit langre. men samtidigt inbillar jag mig sjalv att hur langt kan man ha kommit pa 21 ar.
formodligen stirrar jag i onodan men just nu kandes det sa outhardligt att inte ens solen, som lyst med sin franvaro sen jag kom hit var tillrackligt bra sallskap. och da var det anda dess sallskap jag fran borjan var ute efter med denna resa.
ja, lite forvirrad kanske.
men det ar mkt nu.
nettan, felicia och tydligen en tjej pa 3, som manga av mina kollegor har relation till.
och da blir man ju bara sa javla ledsen, blir man inte det.
samtidigt kanner jag att jag inte riktigt kan saga det, da jag redan vet att alla oroar sig sa himla mkt for mig redan. men jag ar ok. jag ar bara lite ledsen.
sa.
nu har jag fatt ut det.
nu kanns det faktiskt battre.
S.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
söta lilla du, min älskade dotter.
SvaraRaderaJag önskar jag kunde omfamna dig och visa dig vilken fantastisk person du är.
Jag önskar att jag kunde få dig att le igen, jag önskar att du snart kan känna dig glad igen.
Du ska veta att det du har presterat under dina 21 år är det inte många som ens kommer i närheten av. Du har för höga krav på dig själv.
Sen ska du veta att vara ledsen och stundvis väldigt ledsen är något som är ganska vanligt i din ålder. Men efter regn kommer solsken. När du gråtit ut och låtit dig själv få vara ledsen och öppet visa att du är det, så kommer det bli bättre. Jag lovar dig.
Du ska vara glad att du kan gråta, den som inte har gråtit har heller aldrig skrattat riktigt mycket.
Livet är upp och ner, vi har alla våra perioder i livet som vi funderar och grubblar och söker meningen med livet.
Den som inte söker kommer inte heller att finna.
Det är klart att du känner dig splittrad och stressad över att du längre går denna spikraka väg som du alltid har gått.
Men låt dig själv gå denna slingriga väg, sväng lite åt höger sen kanske till vänster och sen plötsligt så bara känns det lättare.
Det är bara starka personer som vågar visa sin sårbarhet. De fega låter bli och skäms.
Du ska veta att jag är så stolt över att du är min dotter och tycker att du har blivit en så fantastisk ung kvinna.
En sådan kvinna som jag önskar att jag varit.
Du är en sådan person som man beundrar, du är en beundransvärd person!
I love you!
Pok
Mor