mkt känslor
mkt tankar
för lite utrymme
jag finner mig själv extremt förvirrad
utan någonstans att ta vägen
det är vid den här tiden på året jag läser fjolårets inlägg.
och året innan det
och innan det
hela vägen tillbaka
tills där allt en gång börjat
drömmer mig tillbaka.
men drömmarna nuförtiden spelar mig ett spratt.
verkligheten slår mig på fingrarna
jag behöver skriva av mig
men finner som vanligt inga ord.
tillslut blir det som vanligt när fingrarna springer över tangenterna på eget bevåg och det blir vad det blir.
ett virrvarr inte ens en hjärnkirurg hade kunnat reda ut.
även en bra beskrivning på vad som pågår i mitt huvud.
kaos.
nästa steg är att lyssna på samma gamla låtar som vanligt.
det är den sorgsamma listan som åker fram.
jag kan varenda ton vid det här laget.
jag blir arg om det dyker upp en glad låt.
det stör mig i mitt sörjande.
jag hatar detta.
men jag tar mig ur detta.
det gör jag alltid.
men som vanligt ställer jag mig frågan;
kommer det alltid vara såhär?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar