nobody holdin us down...

ny dag, nya tankar.
jag fortsätter på gårdagens spår och drar ännu en seriös tråd.

Hur kommer det sig att vissa människor har så lätt för att visa känslor, medan andra är känslomässigt handikappade, som jag själv?
var vi mindre älskade som barn?
- nä de tror ja inte :P

Men jag ska beskriva en person som är allt annat än känslomässigt handikappad.
denna person är nog den varmaste människa jag mött, trots att vår relation ännu inte är jättedjup eller rotar sig långt tillbaka i tiden. Denna person har en obeskrivlig utstrålning och karisma en annan bara kan drömma om. Så älskande men också så älskvärd.
Personen i fråga har verkligen bemästrat hela känslobiten, allt vad det gäller kroppsspråk, sårbarhet, ödmjukhet, öppenhet osv.

Jag talar om Nicol Dominiuk.

hon är verkligen där ute, naken, chansar hejvilt genom att sprida kärlek kring sig.

men hon får även så mkt tillbaka!

all cred till dig vännen.

för mig är detta helt ofattbart. hur bär hon sig åt? är hon inte skraj?
när man är så sårbar kan någon trampa på en så lätt.
herregud, det enda språk jag talar flytande är fanemig svordomar.

jag får väl försvara mig med att det är enklare. Det är mkt mindre komplicerade känslor i det språket. Jag har alltid funnit det enklare att visa ilska, misstycke, ensam är stark och sånt trams.
detta betyder dock inte att jag kan hantera dess konsekvenser. ofta blir man deppig och ledsen av känslor som ovan, och detta är ngt annat fruktat.
sorg, att gråta... enligt mig en svaghet. sorgligt nog. jag tycker själv att det är sorgligt och hur sorgligt är inte det?!

Men kärlek och känslor har aldrig varit min grej. för hög mur för att någon skulle orkat ta sig över.
Jag har alltid hävdat att det är enklare att lämna än att bli lämnad.
vilket är jävligt sant, men tyder även på ensamhet. Fan jag måste komma över det här med svaghetshysterin. det är fan inte hälsosamt.

Tjuren vid hornen, det är som sagt dags nu.
- Better late than never, right :)

kommer bli många pinsamma stunder, många svåra blottade ögonblick, enorm sårbarhet.
förhoppningsvis leder detta till att jag blir en bättre person.

Dags att öppna hjärtat och släppa in lite folk kanske.

Keep our fingers crossed,

S.